Fint eller livsnödvändigt? Behöver det vara i konflikt?
Tanken är att undersöka balansen och relationen mellan livsnödvändighet och form. Med utgångspunkt i en sorts nödranson av mat för en familj för 4 månader används matens volym som rumsskapande element. Avskiljande väggar, sitt-och sovytor, ljusinsläpp skapas med hjälp av det livsmedel som det samtidigt lagrar. Ett hem som äts, vad är viktigast? Vägg eller mättnad? Fint eller livsnödvändigt? Behöver det vara i konflikt? Vi vill undersöka vilka former som skapas när oväntade byggstenar används för oväntade funktioner. Vi vill provocera fram kreativ användning av begränsade resurser. Vad blir det för formspråk när resurserna blir enormt begränsade? Kan vi förslå ett mycket mer ödmjukt förhållningssätt till resurser utan att det behöver vara en nödsituation? Samtidigt görs en sorts kulinariskt inventering och analys, hur kan måltiden fungera som sinnlig frizon i en orolig värld? Vilka varor maximerar smak och kreativ kapacitet? Vilka estetiska idéer ger dessa förutsättningar? Oro och nöd kan ge eko av lösningar och oanad kreativitet. Vilka skulpturala och rumsliga kvalitéer kan temporärt uppstå i denna tillfälliga skulptur? Det ligger i idéns natur att vi inte vet hur den kommer se ut, skapandet blir en lekfull resa där de ätbara byggdelarna sätter igång tankar kring hur de kan användas. Det blir prepping, kulinaritet och arkitektur. Efter utställningen ska allt bli ätet, på något sätt.