En grupputställning som utforskar väntrummet
Designerna My Comét och Stina Henriksson utforskar ännu en gång Väntrummet. En förgänglig ickeplats, eller en plats som skapar avtryck?
Begreppet ”ickeplats” myntades av den franske antropologen Marc Augé, och syftar till förgängliga platser (ett slags rumslig passage), där människan är relativt anonym. Uppfattningen är dock subjektiv; en plats som för någon är en ickeplats kan för någon annan vara en plats för upplevelser och möten. I väntrummets kontext, står tidens gång som en abstrakt funktion. Utan annan förväntan än själva syftet att vänta, sitter vi ner och pausar - ofta tillsammans med andra. Ibland är väntan en oönskad nödvändighet, men kanske kan väntan även vara välbehövlig, för att hämta andan. Här är besökarens egna konnotationer till väntrummet, och till känslan av att vänta, med att forma upplevelsen av rummet.
Utställningsrummet kan ibland, i likhet med väntrummet, ses som en sorts icke-plats där vi rör oss en stund för att sedan gå vidare - det är subjektivt om utställningen är minnesvärd och skapar en efterklang, ett eko, eller om det bara är en förgänglig passage. Hur kan utställningsrummet och väntrummet kombineras, för att ge icke-platsen ett värde av plats? Designerna My Comét och Stina Henriksson utforskar Väntrummet genom att skapa ett utställningsrum där vi kan vistas, vänta en stund, och där objekten är noga utvalda med omsorg om besökaren. De har en funktion, en historia och är till för att användas och upplevas snarare än enbart betraktas - för att bidra till ett minnesvärt intryck av platsen. Det du sitter på, dricker ur, läser, nummerlappen i din hand och konsten du studerar medan du låter tankarna vandra, är allt noga utvalt som en del av denna grupputställning där vi får lov att förutsättningslöst bara vara.