En utställning som belyser den globala modekonsumtionens miljöpåverkan och kollektiva ansvar.
Ödet för de flesta plagg som köps idag är att bäras ett fåtal gånger och sedan slängas. Trots löften från världens stora modeföretag om återbruk och återvinning hamnar kläder på soptippar och stränder i tredje världen. För ett drygt år sedan åkte aktivister från Greenpeace Africa till en strand i Accra, Ghana, och samlade in några av de tusentals ton kläder som förstört landets stränder. Plaggen skickades vidare till de länder där de en gång sålts som nya och bland dessa plagg plockades tre ut, som blev grundmaterialet för projektet THREE WAYS TO BE COMPLICIT av Anna Lidström, Gustav Martner och Jonas Larsson. I verket får plaggen representera tre olika förhållningssätt till vårt oundvikliga medansvar i den miljökatastrof som modeindustrin skapar.
JACKET-AS-A-UTOPIA. Ett av plaggen har tvättats, reparerats, omfärgats och med hjälp av hårt gottgörelse-arbete blivit ett vackert plagg att återigen bära för samma socialgrupp som en gång ratat plagget. Detta plagg kommer vara tillgängligt för festivalbesökarna att hyra med hjälp av en mobilapp och sedan visa upp som de vill i sina sociala kanaler eller vad de så önskar. Plagget ger hopp om alternativa lösningar och att vi kan laga världen likt ett trasigt plagg. Och är samtidigt ett utmärkt sätt att godhets-signalera.
BEARING WITNESS: Det andra plagget är fortfarande smutsigt, mögligt och illaluktande. Det bär oförskräckt på spåren från hur verkligheten ser ut på den soptipp den hämtats från och agerar som ett obekvämt vittnesmål om den verklighet vi skapat. Det erbjuder inga lösningar, men det ger heller inget falskt hopp eller distraktioner.
THIS IS NOT HOW THE STORY ENDS. Med det tredje plagget försöker verkets skapare hitta en väg som varken leder till hopplöshet eller utopiska distraktioner,
