Care for Design Research

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte i hjärtat av Malmö som bidrar till ett hållbart och mer jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft – en handlingskraft som omsätts genom samverkan, innovation och nyttiggörande.

Indigenous Climate observatory

Indigenous communities are amongst the most vulnerable to the impacts of climate change and biodiversity loss, yet their ways of knowing are often excluded from climate research and policymaking. It is therefore that we focused in the project Indigenous Climate Change Observatories - Local Knowledge for Local Action, on the question: How can we learn together to better understand local climate change? We worked with different indigenous communities in different places in the world on shaping Indigenous Climate Observatories: Two in Borneo, Malaysia (focused on connections to the river/forest), three in Eswatini (focused on biodiversity), and two in Lesotho (focused on weather patterns). Central in the manifestation of the observatories was the understanding of indicators of change: How can we understand change and what indicators do/could the communities use to observe or reflect on change? Each of the Indigenous Climate Observatories manifested uniquely, bringing together the communities, their concerns, and their interactions with the local researchers and introducing different indicators of change thereby morphing into something unique.

As a red thread through the project, we have made use of stamped blankets, as initial meeting spaces. Therefore, we tell the project’s story through those blankets. There will be three types of blankets. The first will contain the initial change indicators (brought in by a Western researcher) that were used as a suggestion to introduce the concept of indigenous climate observatories to the different communities. The second type of blankets will contain the change indicators as found or brought forth by the communities. The third type of blanket will be the blanket that we create during the SSDD to understand local indicators of change and what those mean. 

Indigenous Climate Observatories is a project initiated by Malmö-based design researcher Lizette Reitsma. Her research has been about whether and how designers from outside can work respectfully with Indigenous Communities. She has worked in Malaysia, the Netherlands, Southern Africa, Sweden, and Scotland. She currently is an associate senior lecturer at Malmö University focusing on social change and sustainability. Lizette set up this project in collaboration with different research partners, all with different disciplinary expertise, from around the world, in close interaction with local communities. In Borneo, Malaysia she works with Tariq Zaman (from University of Technology, Sarawak), who has a research focus on Indigenous Knowledge Management and ICT for Development. In Eswatini she works with a team from the Eswatini Institute for Research in Traditional Medicine, Medicinal and Indigenous Food Plants, led by Meshack Dludlu and Gugu Sibandze.  In Lesotho, she works with Molibeli Taele from the National University of Lesotho who is specialized in short-term weather forecasting (nowcasting) which involves the prediction of weather over a short period, and a team of researchers and forecasters from the Lesotho Meteorological Institute. 

Sorg och Hopp i omställning
I projektet Sorg och Hopp i Omställning har vi tillsammans med boende på skånsk landsbygd närmat oss omställningen som en slags reorientering, bort från modernitetens väl utstakade väg som sätter mycket hopp till ny teknik. För att utforska alternativa vägar har vi gett oss ut i en osäker terräng där olika framtider kan anas och gör sig påminda. Vi har besökt platser påverkade av klimatförändringar, landskap som används för att producera alternativ energi och platser som ger hopp till lokalt engagemang. Målet var att genom olika övningar och diskussioner öva oss på att ha sorgen som följeslagare men kanske framförallt att bli bättre på att navigera med ett kornigt hopp.

Kristina Lindström är lärare och forskare på Malmö Universitet. Hon har en bred erfarenhet av att arbeta med design som syftar till att skapa alternativa sätt att förstå, uppleva och engagera sig i klimatförändringar. Under de senaste åren har hon drivit forskningsprojektet Sorg och hopp i omställning, som undersöker affektiva dimensioner av att leva med klimatförändringar. Utöver det undersöker hennes forskning designpraktiker som på ett varsamt sätt försöker ta hand om och trassla sig loss från sitt starka fokus på framsteg.  I samarbete med Åsa Ståhl och Li Jönsson leder hon för närvarande den 6-åriga forskningsmiljön Design after Progress: Reimagining Design Histories and Futures, finansierad av Vetenskapsrådet. 

Li Jönsson arbetar med forskning genom design och specialiserar sig på deltagande och spekulativa metoder. Hon engagerar sig i frågor relaterade till hur design kan öppna för alternativa sätt att förstå samt vidga upplevelse och engagemang för framtider, klimat och förändring. Tillsammans med Kristina Lindström och Åsa Ståhl leder hon forskningsmiljön Design After Progress : Reimagining Design Histories and Futures, finansierad av Vetenskapsrådet. 

Christina Lindkvist, fil.dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi och docent i urbana studier. Lindkvist jobbar med intersektionella perspektiv på samhällsplanering och mobilitetsfrågor. Hon är också engagerad i klimatforskning utifrån institutionella maktperspektiv. För närvarande leder Lindkvist det europeiska DUT-finansierade projektet JiM-just in 15 minutes, om rättvis tillgänglighet i 15-minutersstaden.

Jonas Larsen, konstnärlig lektor vid K3 Malmö universitet. Programansvarig på Produktdesign programmet. Huvudområde hållbar utveckling och form. Arbetar parallellt som konstnär och designer med skulptur, målning, teckning, glas, keramik och installation.

Per-Anders Hillgren, professor i interaktionsdesign vid K3 Malmö universitet.

AAC Alternative Air Conditioner  

Alternativ air conditioner (AAC) är ett utforskande av alternativa sätt att låna, omforma och reglera luft i nära anslutning till kroppen.   

I ett allt varmare klimat blir det också vanligare med värmeböljor. Dessa kräver i sin tur konstgjord kylning av bostäder och arbetsplatser. En air conditioner skapar behagligare temperatur inomhus genom att blåsa kall luft in i rummet. Men denna till synes geniala lösning har en baksida; en air conditioner som kyler bostadens insida, värmer samtidigt upp luften kring bostadens utsida. Detta skapar i förlängningen ett ännu varmare klimat och leder till ännu fler värmeböljor. I tätbefolkade storstäder i ett varmt klimat blir det till slut outhärdligt att leva utan sin egen air conditioner. Därför införskaffas ännu en maskin som blåser ut varmluft i staden.   

Det finns en inneboende dumhet i detta fenomen, att lösningen förvärrar problemet. Men fenomenet förklaras nog bättre genom någon slags kollektiv tanklöshet. 

Det kan bero på att människor inte orkar engagera sig i fler saker i sin redan komplexa tillvaro som innehåller sociala medier, ombokade tvättider och föräldramöte på dagis. Men tanklösheten kan lika gärna vara ett tecken på dålig närvaro i nuet. Att vi människor inte förmår att uppfatta de små surrande och burrande processerna som hela tiden pågår runt omkring oss för att våra liv ska gå runt. Vi har kanske blivit till passiva åskådare som inte längre förmår reflektera över vad vi egentligen gör och vad vi skapar kring vår omgivning. 

Vi ville därför utforska möjligheter att skapa behagligare upplevelser av rum som är obehagligt varma, och samtidigt erbjuda insikten om hur mycket kraft som egentligen krävs för att en maskin ska fungera. Kan man skapa praktiska och funktionella maskiner som vi aktiverar som ett tidsfördriv, en fidget? Eller kan man tänka sig att vi använder objekten i någon typ av ritualer med mer än ett syfte och som upprepas vid olika tidpunkter? Möjligheterna som tycks uppstå i mötet mellan dessa begrepp är väl värda ett fortsatt engagemang. 

Kasper Medin och Stina Wessman undervisar i gestaltning och design på produktdesignutbildningen på Malmö Universitet på K3. Stina har jobbat 10 år med tillämpad designforskning och Kasper har jobbat praktiskt med design i olika former i nära 20 år. De har båda sina egna praktiker och tillsammans utforskar de analoga och mekaniska tillvägagångssätt att forma och samarbeta med luftflöden. Här i Lokstallarna visar de upp några av sina tankar i praktik.   

Stina Wessman är baserad i Skåne och jobbar som lärare i Gestaltning och Design för Hållbar Utveckling på Produktdesignutbildningen på K3, Malmö universitet. Parallellt driver hon Stina Wessman Studio och varumärket BäddBoken. Stina arbetar alltid i konsortium med olika aktörer och i sin egen praktik utforskar hon framtidskoncept. Hennes arbete är därmed positionerat både här och nu, påväg till- och i framtider vi kanske bara delvis kan förnimma oss om. Stina har 10 års erfarenhet av tillämpad designforskning från Interaktiva Institutet och RISE där hon gett form till olika framtidsscenarion. Med forskning genom design har Stina varit involverad i flera projekt som utforskat attityder och förhållningssätt till energi, resurser och naturen.  

Kasper Medin is intrigued by the idea that seemingly trivial things can hold immense value. By shedding light on the challenges and contradictions inherent in designing new objects, we can uncover the true essence of humanity's relationship with artifacts, transcending traditional design narratives. Through this exploration, creativity emerges as a powerful force with the potential to positively shape society. Kasper is working as a Lecturer in Product Design at Malmö University. 

Forskning genom design är en kurs i årskurs 2 på Produktdesignprogrammet. Uppgiften är att i par genomföra en mindre forskningsstudie genom design som redovisas i form av en uppsats och ett designkoncept. Studenterna genomför en mindre forskningsstudie där design är drivande i forskningsprocessen. Syftet är därmed inte att endast undersöka hur något är idag utan att utforska och gestalta förslag på hur något kan eller skulle kunna vara.  

Deltagande studenter i utställningen är: Matilda Brauer, Clara Conte, Tova Ekholm, Klara Gustafsson, Louise Hagberg, Maria Hagnell, Caroline Hansen Strandberg, Sofia Larsson, Moa Lindh, Li Odén, Ellinor Rosell Honnér and Sandra Strömbacka.   

Abdulrahman Alqasem ställer ut sitt examensarbete; Separationen från natur, en designstudie som använder sig av spekulativ och posthumanist design för att uppmärksamma människans relation till natur. Genom att designa i en framtid där naturen exploateras mer än någonsin ämnar studien att öppna för nya tankar kring hur människa ser på och förhåller sig till andra-än-människor.

Isak Orrhult ställer ut sitt examensarbete; Skydda anonymitet i ett övervakat samhälle, En demokratisk och spekulativ designstudie för att utforska ett val av ökad kameraövervakning idag och vad det skulle kunna leda till i framtiden. Med hjälp av en design fiction som skulle ha fungerat i år 2050 så utforskar denna studie hur människor kan behålla sin anonymitet i ett framtida övervakat samhälle.