2730 maj 2021
Mina favoriter
2730 maj 2021
Mina favoriter

Utställning

ORNAMENT OCH UTTRYCK AV VÅR TID?

View from the vast zone, running by the eelgrass.

3D + Identitet = Ska ornament fortfarande vara ett brott?

Det är inte bara vi på Kanozi Arkitekter som ifrågasätter ornamentikens relevans inom det samtida byggandet. Det är en levande diskurs inom kåren, ett arv från modernismens kritik mot utsmyckning som bland annat postmodernismen har ifrågasatt sedan 1970-talet.

Ornamentik idag kan kopplas både till en byggnadskonstruktion såväl som en byggnads expressiva uttryck och identitet. Vi tolkar ”ornamentik” relativt brett, i våra ögon kan en struktur innehålla ornament som är uttrycksfulla likväl som de kan ha viss funktionalitet eller koncept. Kan man uppnå en känsla av samhörighet i den byggda närmiljön, i sin stad, by eller kvarter, genom att återintroducera ornamentik och starka, lokala uttryck? Vad är ornamentik idag, hur påverkas gestaltningen av den byggda miljön i samband med att teknologin och hur verktygen utvecklas? En liten sammanfattning av två stora delar av arkitekturhistorien som lägger grunden till dagens uppfattning av ornamentik:

  • Modernism: en byggnadsstil möjliggjord av ett alltmer industrialiserat byggande. Med den tekniska utvecklingen växte en ideologi fram med det ledsagande begreppet ”form följer funktion”.
  • Postmodernism: en motreaktion på modernismen strikta ideal (har förmodernistiska byggnader med rik utsmyckning som förebild). Postmodernismen införde dekorativa element utan konstruktiv funktion, tvärt emot modernismens ideal.

Före den industriella revolutionen dominerades vår byggnadskultur främst av lokala hantverk. Under industrialismen skiftades praktiken till en mer kunskapsbaserad byggnadspraxis vilket bidrog till rad förbättringar. Bland annat ökad säkerhet, bättre hygien och mer prisvärda bostäder. Dessvärre minskade den lokala variationen i det arkitektoniska uttryckssättet då man började använda sig av mer likartade byggnadsmetoder.

Vi på Kanozi Arkitekter anser att en byggnads uttryck och dess utsmyckning kan och ska skilja mellan olika kontext. En byggnadsgestaltning är som bäst när den förhåller sig till det sammanhang den är placerad i. Hajen & Reijndorp förklarar i deras rapport ”In Search Of The New Public Domain” att specifika ”teman” kan brukas för att skapa en rumslig samhörighet för de som vistas i våra städer. Vår tolkning av detta är att ett konceptuellt ”tema” av den gestaltade miljön kan användas för att skapa en ökad lokal identitet. Ett gemensamt ”gestaltnings-tema” kan man säga.

 

 

Jag bor i området i ett där fasaderna är färgstarka, inspirerade av naturen!” 

eller 

Vi ses i vår del av parken, den med det vågformade taket!

Digital fabrication methods

Additiv och Subtraktiv fabrikation samt Manipulation med robot(ar)

Additiv: En form skapas genom att lägga till material, en mjuk massa eller puder byggs upp lager på lager till en slutgiltig form. Kallas vanligtvis för 3D-printning. 

Subtraktiv: En form skapas genom att man avlägsnar material från ett massivt element. CNC-fräsning eller laserskärning är exempel på detta.

Manipulation med robot(ar): En form skapas av en robotarm. Detta är ett verktyg med en bred variation av möjligheter. Om robotarmen förses med rätt verktyg kan den skapa i princip vad som helst. 

 

Vi befinner oss i en post-industriell tid, där den snabba digitala utvecklingen har förändrat samhället i grunden. Många branscher har ställ om snabbt men det finns också branscher där förändringen går i en långsammare takt. Byggnadsindustrin är ett exempel på en lite långsammare bransch. Försiktighetsprinciper gällande stora investeringar, lagstadgade regleringar och lågt direkt inflytande från konsumenter kan vara några av de bidragande faktorerna.

De vanligaste konstruktionsmetoder som används inom byggindustrin utvecklades i början på 1900-talet. Men även de metoder som ligger till grund för digitala tillverkningsmetoder har funnits länge. CNC-maskiner (som ligger till grund för tekniker att exempelvis utföra precisa fräsningar av material) utvecklades redan kring 1940-talet av John T. Parson på MIT, USA. Robotar (som kan utföra en bred variation av olika digitala tillverkningsmetoder) grundas i en teknologi som utvecklas redan under 1950-talet. 3D-printning kommer från i en något yngre teknologi som introducerades första gångna 1981 av Hide Kodama i Japan.

Under de senaste 20 åren har det byggts flera projekt med hjälp av digitala tillverkningsmetoder. Kända exempel är DFAB HOUSE (2019), WinSuns 3D-printade hus (2014) och MX3D 3D-printade metallbro (2018). Hittills har utveckling har främst skett inom akademin eller av specialiserade tillverkare. Men intresset för digitala tillverkningsmetoder växer alltmer i takt med att metoderna förfinas, blir mer välkända och tillgängliga.

Vi på Kanozi Arkitekter är positiva till denna utveckling, som många andra ser vi potentialen i nya tillverkningsmetoder. Till exempel förmågan att skapa en hög detaljeringsgrad och utforma unika objekt på ett snabbare och mer prisvärt sätt än tidigare. Något som vi tror kan bidra till en skräddarsydd arkitektur med ett precist utförande där det finns goda möjligheter att nyttja sina lokala resurser och visa på lokala byggnadsuttryck.

Med denna utställning vill vi undersöka ornamentik och uttryck utifrån ungas perspektiv, hur det kan skapa en spännande och intressant miljö för lek.

The play environment seen over the “bend” of the ramp. Here you are in the “safe zoon”, meant for younger children.

Lekmiljön sedd från “böjen” av rampen - Här ser man den ”trygga” zoonen, menad för de yngre barnen.

 

Denna utställning ger möjligheten att undersöka ornamentik och uttryck genom frågeställningen hur utsmyckning och formgivning kan bidra till en fördjupad tillhörighetskänsla i ett område. Vi har valt att titta närmare på Smörkajen, en del av den gamla och industriella hamnen i Malmö som genomgår en förändring från industriområde till en blandad stadsdel.

Det industriella användandet ska ersättas med hållbart byggande, fritid och handel. Planbeskrivningen av Smörkajen beskriver även att ”mjuka värden” är viktiga att ta i beaktning när området görs om. Planbeskrivningen ämnar att:

  • Smörkajens utformning skall se havet som en resurs
  • Närhet till rekreation, lek & naturbaserade lösningar
  • Barn skall sättas i främsta rummet (men grönytefaktorn kan inverka negativt på mängden hårdgjorda ytor för barnlek)

I den marinbiologiska undersökningen av området kan man läsa att ombyggnaden av kajen kommer bidra till ökad mängd ålgräs, alger och musslor på havsbotten. Dessa mikrober bidrar positivt till fiskbeståndens reproduktion, speciellt för småfisk. Vi har inspirerats av detta initiativ i utformandet av projektets ”tema”. Vi föreslår pedagogiska lekytor för barn och unga, på temat marin flora och fauna.

En tidigare bilramp kommer förbli i den närliggande parken, som ett spår av platsens industriella historia. En kraftfull och massiv struktur som kan anses vara ett utryckfullt och intressant element i den kommande parkmiljön. Men för att bryta ner den enorma skalan på den tidigare bron föreslår vi att den förädlas till en plats med ett myller av objekt för att få in en mänsklig skala och ge mer liv och rörelse.

Vi föreslår en marin kakafoni av uttryck och olika strukturer. För att åstadkomma detta använder vi oss av varierade tillverkningsmetoder, där vi blandar 3D-printad betong och med robot skapade former av metall och stål. Lekplatsen präglas av en rik variation där strukturernas uttryck visar upp några exempel av de digitala tillverkningsmetodernas oändliga möjligheter. Designen är lekfull och utan gränser. Innan detta realiseras tillkommer givetvis ytterligare ett lager av praktisk tillämning för att åstadkomma önskad säkerhet och användarvänlighet.

Layouten är till viss del baserat på Boverkets olika zoner: ”The säkra zonen”, ”Den vilda zonen” och ”Den omfattande zonen”. Denna typ av zonindelning är vanlig i Sverige och mer information om detta finns att hitta på Boverket. Kortfattat kan man förklara det som att olika lek ytor gynnas av olika intensitet, vilket dessa ytor är exempel på.  

Overview

Vy över hela lekmiljön. Det ljust rosa området illustrerar den ”trygga zonen”, den mörkare rosa illustrerar den ”vilda zonen” och det orange området visar den ”vidlyftiga zonen”.

Concepts overview.

Delkoncept, från vänster: Ålgrås+Macroalger, Musslor & Radiolaria.

 

Som tidigare beskrivits så är lekmiljöerna inspirerade av den närliggande hamnen och havet. Marinflora binder koldioxid och makroalger har nyligen undersökts i förhållande till dess potentiella förmåga att användas i arbetet mot minskad klimatförändring. Vi anser att deras biologiska kvalitéer är pedagogiska att belysa i en lekmiljö. Vi har utgått från ålgräs och microalger, blåmussla och radiolaria för att utforma de olika strukturerna i lekmiljön. 

Ålgräs är en vattenlevande växt som främst lever i havsområden på norra halvklotet. De blir mellan en halv till en meter hög och används ofta som boskapsfoder för nötkreatur eller som näring i odling (de räknas inte som ett sjögräs). Makroalger å andra sidan är en samlingsbeteckning för tusentals olika slags sjögrässorter. Sjögräs kan också användas till foder och näring.

Vi föreslår en konceptuell tolkning av ålgräs i stor skala. En spännande miljö för barnen där de kan springa runt i en undervattens skog och leka kurragömma. Pelare som påminner om Sjögräs kan exempelvis byggas av mindre laser skurna stålplattor (20x20x0,5cm) hopsvetsade till en struktur av en robotarm. En struktur som kommer rosta med tiden och husera klättrande växter. 

Blåmussla, en utav våra vanligare musslor i Sverige. Den främjar den biologiska mångfalden i haven och filtrerar vattnet på näring. De lever främst i vattenlinjen, där de fäster sig i underlaget med hjälp av en trådliknande struktur som kallas byssustrådar. Vi har förstärkt dessa trådar i vår tolkning av blåmusslan, likt diagrammet i bilden ovan. Vi föreställer oss att mussel-strukturen gjuts eller printas i (möjligen pigmenterad) betong och att byssustrådarna 3D-printas i tjocka strängar av keramik som sedan glaseras i färger liknande den historiska industriella keramiken hos kontexten. 

Radiolaria är väldigt små (ca 0,1-0,2 mm i diameter) vatten organismer, en så kallad Eukaryot. De lever som växtplankton världen över. De spelar en viktig roll i regleringen av det globala klimatet eftersom de konsumerar koldioxid. De producerar ett mineralskelett med vackra mönster och former. Vår tolkning av Radiolaria är influerade av Ernst Haeckel teckningar, som visar dess intressanta mönster. Det har inspirerat till mjuka bänkar och avgränsningar som kan 3D-printas av sand och resin som efterbehandlas för att tåla havsnära utomhusbruk.

View from the vast zone, running by the eelgrass.

Vy från den vidlyftiga zonen, springandes i ålgräset.

Material palette

Materialitet taget från kontexten. Betong, glaserad keramik, rostande stål med synliga svetssömmar & behandlad sand.

 

Genom denna konceptuella lekmiljö inspirerad av närmiljön vill vi inspirera till att återintroducera ornament inom den byggda miljön. Uppmana till att utforska platsers lokala identitet och koppla den till en uttrycksfull byggd miljö.

Genom att åter introducera en områdesspecifika uttryck på byggnadsskala, tror vi man kan förstärka platsers lokala identitet! 

Deltagare